Lite känslor.
Jag har fått en ny syn på livet sen mitt kusinbarn gick bort, sen bekanten gick bort & sen gamla klasskompisen gick bort. Alla de tre var storesyskon till ett eller två syskon.
Sen de lämnade oss, så har min syn ändrats till mina syskon & vänner.
Jag har kännt mer glädje när jag ser el. träffar mina syskon. Ena mellanbrorsan som inte bor här, träffar jag sällan. & när jag träffade han sist, så blev jag varm inom mig.
Storebrorsan träffade jag nästan varje dag under praktiktiden, för han jobbar på firman där praktiken ligger (Cateringsfirman ligger i ett kök på en Industri). När jag såg honom så kände jag mig varm inom mig med, likaså är jag träffar mina yngsta syskon med, även om vi inte har samma mor. Men jag känner att de är som "helsyskon" i bland.
Med detta vill jag bara skriva att jag älskar mina syskon, alla fyra lika mycket. Vet inte hur mina syskon reagerar på allt detta som har hänt. Mellanbrorsan som inte bor förlorade en vän som kämpade mot cancer praktiskt samtidigt som min gamla klasskompis gick bort. Så han har haft en upp & ner tid med. & nu till helgen ska han på Askspridning (säger man så?) brorsans vän bodde i Åre, så hans aska ska spridas där.
& jag har kännt att mina vänner betyder grymt mycket för mig, ja inte bara efter allt det hemska, utan det visste jag innan med. Men mera nu.
Jag och mina syskon, samt ena mellansbrorsans äldsta son. Samt vår farmor. Kortet är taget i juli i år.
