Vet ingenting...
Det kan gå flera timmar innan jag gråter el. tänker, men sen kommer attackerna.
Igår när jag skulle fixa ordning mig för att gå hem till en vän, så tog jag en tröja som jag skulle igentligen inte ens röra. Jag sa fel ord till vännen i telefonen.
Hon förstod mig.
Efter samtalet bröt jag i hop totalt inne på toan, lutade mig över handfatet & grät.
Sen samlade jag mig & gick till vännen. Hon såg att jag hade nyss gråtit säkert, men det vågar jag visa henne. Hon & jag känner varandra väl.
Hon gav mig en varm & stor kram. Tårarna forsa fram då.
Hon ställde frågan: "Hur är det?" Jag sa "Det kan jag inte svara på". Hon förstod.
Var hos henne i några timmar, gick sen hem & fixa mat. Gjorde något helt nytt. :)
Tänkte göra Korvstroganoff & Ris, men blanda i majs & svarta bönor i korvgrytan. :) Blev gott, till det åt jag pasta & brytbönor.
Var hos gudsonen & tog hand om honom i några timmar, det va skönt. Men ändå jobbigt. För han vet vem mitt kusinbarn var el. är, vet inte vad jag ska skriva.
Gjorde nog bort mig rejält, men jag kunde inte ljuga. Jag gjorde det nog värre, men men. Jag får väll ta konsekvenserna.
TACK för kommentarerna & kramarna.
Nu behöver jag mina vänner. Hoppas ni har tålamod & tid för mig & min sorg.
Mina tankar går nu till min kusin, hennes man & brordern.
Jag tänker inte be om ursäkt för jag skriver om detta ämne just nu. Jag har ingen här hemma som jag kan prata med. & min blogg är min borg! Så om du inte orkar läsa, ja så får väll du sluta läsa.