Rocktjejensblogg

Är fortf. i chocktillstånd, har ej fått in i huvudet att han inte finns. Jag gråter i bland & så, men sen kan det gå flera timmar innan jag gör det igen. Jag har inte förstått. Kommer nog inte förstå det på en lång tid.

Vill skriva & säga så mycket, men det kommer liksom inte ut något ur munnen/händerna.
Har inte sms:at min kusin än & beklaga sorgen, jag orkar inte det. Hon & familjen vet att jag tänker på de, jag får se när jag hör av mig till de.

Idag har jag försökt meddela lite vänner om detta. Har fått sms, jag träffade två vänner, den ena hade sin son med sig, han fick mig & le & tänka på annat.

Lunchade med Lina, jag blev så glad när hon & jag möttes. Vilken kram jag fick. :) Den värmde.
Har fått flera kramar, de värmde med.

Ringde farmor, hon hade inte fått vetat vad som hade hänt, hon fick veta det av mig. Jag var hem till henne en stund. Min ena faster hade vart där så hon hade berättat lite mer om kusinbarnet. Han somna in hemma, alla var hemma där. Några av hans kompisar hade kommit dit idag.

Nu önskade jag att jag hade nån här som jag kunde bli omkramad av. Även om jag vet att vänner finns. Men du förstår nog vad jag menar.

Har tänt ljus, de lyser för honom & de anhöriga.

TACK för alla kommentarer, de värmer.